Innehåll                                    = Sid

Tvärsektionen - historik                                              2

Gruppverksamhet inom BUH                                      2

Yrkesutveckling inom Buh                  =                       6

Nyheter och information                                             10

Tvärsektionsgruppen – ur ett föräldraperspekti= v   13

Ny representant i Tvärsektionen                               14

Litteraturtips                                  =                                15

Kalendarium   =                                                                16

Tvärsektionens ledamöter                                          17

Hab-bladet hittar du som nättidning på Habiliteringscentrums hemsida:

www.habcenter.org

Tvärsektionen utgörs av:

Nationellt valda representanter för tio yrkesgrupper inom Barn- och ungdomshabilitering= .

Vi utgör en nati= onell referensgrupp för svensk Barn- och ungdomshabilitering, ett nätverk med utbyte av kunskap och erfarenheter.

Vi ger ut nättid= ningen Hab-bladet, ett informations-, idé- och kontaktorgan mellan landets BU= H.

Vi samverkar med Habiliteringschefernas förening, Landstings- och kommunförbund, Socialstyrelsen och intresseorganisationer

Tema i nästa nummer

Utbildning – Alla representanter i Tvärsektionen har i detta och i förra numret (Hab-bladet 2/2003) kort redovisat sin yrkeskårs grundutbildning kring barnkunskap och möjligheter till yrkesutveckling.

Vi hoppas att i nästa= nummer få synpunkter, reflektioner och tillägg från er läsare angående utbildning<= o:p>

jorgen.m.tagesson@ltkronob= erg.se

=

Tvärsektionen

= Historik:

= =

= Tvärsektionen (TS) bildades 1982.

= Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige hade då verkat i cirka 20 år och man ville finna former för fördjupad samverkan över yrkes- och kompetensgränser. Grup= pen bestod av habiliteringskunniga kliniker. Man diskuterade målsättning och innehåll inom habiliteringen, målgrupper, kvalitetssäkring och kompetensutveckling.

= =

= 1986 kom föräldraorganisationerna RBU, FUB och F= A med som naturliga samarbetspartners.

= Svensk habilitering förändras emellertid och en = del av det arbete som Tvärsektionen tidigare utfört har nu naturligt övertagits av Föreningen Sveriges Habiliteringschefer som bildades 1994.

= Aktuell sammansättning:

= Vi utgör en tvärfackligt sammansatt grupp och representerar 10 yrken inom barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Alla är utsedda och har mandat att företräda sina respektive yrkesföreningar. Representanterna arbetar vid habiliteringar spridda över landet, såväl vid universitetskliniker som i länsdelsteam. Vi träffas vid två tillfällen per år och till dessa möten adjungeras en representant för Föreningen Sveriges Habiliteringschefer.

= Den svenska representanten för European Academy = of Childhood Disability (EACD) och representanter för FA, FUB samt RBU inbjuds regelbundet för ömsesidigt informationsutbyte. Representant från Landstingsförbundet kommer också regelbundet och informerar om pågående aktuella utredningar.

= Aktuellt uppdrag:

= Tvärsektionen ska fortsätta att vara ett natione= llt forum för frågor rörande kvalitet, utbildning/fortbildning, kunskapsspridni= ng om forskning och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Vårt organ för informationsspridning är främst detta Hab-blad som utkommer som nättidning 2 gånger/år.

= Vi arbetar ur ett yrkesprofessionellt och tvärfa= ckligt perspektiv och utgör sålunda ett komplement till Föreningen Sveriges Habiliteringschefer, som har ett arbetsgivaransvar inom dessa frågor. =

Tema gruppVERKsamhet

Vi fortsätter i det h= är numret med temat: Gruppbehandling. Det smög sig i förra numret in någon ens= taka artikel om gruppverksamhet, men knappast som behandling. Därför breddar vi ämnet i det här numret och i nästa nummer välkomnas fler bidrag till Hab-bladet från dig som läsare. Skicka därför gärna ti= ll redaktionen artikel med information och fakta kring god verksamhet i grupp = som fungerar väl på din arbetsplats!

Sätragruppen

Inom Handikapp & Habilitering i Stockholms län, södra området, har vi en verksamhet som idag= har funnits i 22 år. Vi kallar den Sätragruppen.

Inom Stockholms län h= ar vi 13 habiliteringscenter. Fyra habiliteringscenter har ett samarbete över gränse= rna för att bredda barnunderlaget. Vi är för närvarande sju ledare, varav fyra sjukgymnaster och tre specialpedagoger från de olika centren. Det är en gru= pp som vänder sig mot målgruppen barn 4-7 år med lättare funktionshinder, det = vill säga alla är gångare. De kan ha misstankar om MR, autistiska drag och/eller inlärningssvårigheter, några kan ha diagnos CP eller MMC.=

Syftet med gruppen är= att öka den grov- och finmotoriska förmågan, öka självförtroendet, öka flexibilitet= en och problemlösningsförmågan. Målsättningen är att ge barnen möjlighet att skaffa sig motoriska och kognitiva erfarenheter som de sedan kan tillämpa i olika situationer.

Avsikten är också att= öka kunskapen hos föräldrar och resurser om barns utveckling och förmåga till inlärning.

Den metod vi använder= är ett motoriskt och kognitivt program med stationer uppbyggt kring ett sagotema s= om går som en röd tråd genom programmet. Sagotemat kan plockas ur Astrid Lindg= rens figurer, Sven Nordquists Pettson och Findus, Gösta Knutssons Pelle Svanslös= med flera. Samma tema används under en termin.

Som exempel kan en up= pläggning bestå av uppvärmning till musik, rytmik, balans och styrketräning. Därefter följer namnupprop med hjälp av plastband, där barnen håller i ena ändan av bandet och en vuxen i den andra. Barnet ska kunna sitta kvar och hålla fast= när "rycket" i bandet kommer samtidigt med namnuppropet. Programmet fortsätter med sång som ackompanjeras med tecken, dockteater som innehåller stationsinformation och därefter arbete vid olika grov- och finmotoriska stationer.

Den lokal som används= är en hyrd gymnastiklokal i Stockholms kommun, där vi har tillgång till ett förråd för förvaring av material. Verksamheten dokumenteras dels med foton som anv= änds för att barnen ska kunna utvärdera, dels filmning som används för ledarnas utvärdering och som återkoppling för föräldrar och resurser. Filmerna använ= ds också i informations- och undervisningssyfte efter att föräldrarna godkänt = det. Varje barn journalförs.

För utvärdering använ= der vi oss av ett målformulär där varje barn efter sin förmåga eller med hjälp av förälder ska skriva ner mål för deltagandet. Även föräldrar och barnets res= urs skriver ner ett eller två mål. Föräldrar och resurser får också fylla i en tiogradig VAS-skala med skattning av barnets grov- och finmotorik, självförtroende och problemlösningsförmåga.

De resultat vi kunnat= se under åren är samstämmiga från barn som haft roligt och vågat mer och från föräldrar och resurser som svarar att barnens självförtroende och grovmotor= iska förmåga har ökat mest.

Ulla Hedman, Britta Lande, Kerstin Krook, Gabrie= lla Hedman, Anita Burman, Anna-Karin Bohman och
Britt-Mari Ekelund,

Handikapp & Habilitering i Stockholms län

Mat- och pratgrupp

På habiliteringen i Kungsbacka har vi under flera år arbetat med olika behandlingsgrupper för a= tt uppfylla behoven att skapa fler behandlingstillfällen och ge möjligheter ti= ll olika önskemål från barn/ungdomar och föräldrar. En av dessa grupper har va= rit ”Mat- och pratgrupp”.

Syftet och inriktning= en på gruppen har i första hand varit att skapa en social kontakt med möjlighet t= ill identifikation, grupptillhörighet, uppleva vad andra funktionshinder kan innebära m.m.

Åldern på deltagande = barn har varit 7 till 12 år och gruppens storlek har begränsats av kökets storlek ti= ll mellan 4 till 6 barn.

Sammansättningen av g= rupperna vid de olika tillfällena har varierat beroende på mognad och utvecklingsnivå samt om speciella önskemål funnits. De aktiviteter vi väljer för tillagning= av mat är enklare mellanmål och med anpassade recept för gruppen att följa. Måltiden innebär ju ofta ett tillfälle till sociala kontakter. Att tillaga något tillsammans ger bra tillfälle till samarbete, lära sig olika problem-lösningar och anpassningar, ta ansvar för en deluppgift med mera. <= o:p>

”Pratets” innehåll va= rierar en hel del beroende på ålder och mognad. För att på ett naturligt sätt berä= tta och beskriva känslor, upplevelser och vad man tycker om eller ogillar, har samtalen skett i form av en sällskapslek med ord och bilder. Dessa skrivna = på lappar som barnen drar från en hög i mitten. Vi har bland annat diskuterat = hur och om man berättar om sitt funktionshinder bland sina kamrater och fördelar= och nackdelar med det. En av uppgifterna kan vara att göra en presentation av s= ig själv och sin familj och vilken skola man går i, eller lappar med olika känslo-uttryck som man upplevt och känner till. Som avslutning varje gång h= ar vi kortfattat gått igenom hur vi tillagat vår maträtt och hur det var att diskutera i gruppen.

Sammanfattningsvis ka= n man säga att barnen/ungdomarna inte haft något emot att vara öppna gentemot varandra och de har efteråt uttryckt att det har varit roligt att träffas. Några har efteråt även träffats privat.

För oss i personalgru= ppen, har gruppverksamheten inneburit att vi sett hur barnen/ungdomarna arbetar praktiskt och hur de löser problem som uppkommer på grund av deras funktionshinder. Vi har också fått insikt om hur de har det i vardagen med kamrater, hur de känslo-mässigt hanterar sitt ”annorlundaskap” med mera.

Gunilla Sundbäck, kurator och Marika Persson, arbetsterapeut, Kungsbacka

G= ruppverksamhet för barn med Downs syndrom, deras föräldrar och syskon.

Kurator Irene Dahlber= g och specialpedagog Marie-Louise Juhlin startade för fem år sedan en föräldra-barngrupp på Barn och ungdomshabiliteringen i Linköping.

Syftet var att föräldrar till barn med Downs syndrom skulle få träffa varandra för att kunna utbyta erfarenheter och samtidigt göra något roligt = och meningsfullt tillsammans med sina barn.

Vi träffas tre gånger per termin. Fredagar har visat= sig
vara en bra dag utifrån föräldrarnas önskemål. Tiden är
kl. 14.00-15.30 men klockan blir alltid 16.00 innan vi skiljs åt. Det är en populär grupp där båda föräldrarna i varje familj oftast deltar.

I gruppen ingår 14 familjer, men alla brukar inte ko= mma samtidigt utan oftast deltar ett tiotal familjer. Barnen, som har kommit är= i ålder från fem veckor till sex år. Vi tar emot föräldrar och barn från samt= liga team i vårt distrikt.

Specialpedagogen har en sång- och leksamling med bar= n och föräldrar där vi använder teckenkommunikation som stöd till talat språk. Ef= ter det leker barnen tillsammans medan föräldrarna, specialpedagog och kurator pratar med varandra. Vi fikar tillsammans.

Utöver dessa träffar har vi även haft en samtalskväl= l då vi träffades utan barn, för att kunna diskutera olika frågor som föräldrarna hade. Det handlade om framtida skolgång, om hur det blir sedan när barnen b= lir större med mera. Kvällen var uppskattad och vi har funderingar på att erbju= da ytterligare någon kvällsträff.

Vår tanke, när vi startade gruppen, var att familjer= na så småningom skulle träffas själva. Önskemålet om vår medverkan har dock varit mycket starkt varför vi deltagit som tidigare. Det har även varit positivt = för oss att se hur gruppen har utvecklats. Föräldrarna har fått ett kontaktnät = och vissa umgås även privat.

<= /o:p>

Irene Dahlbe= rg och Marie-Louise Juhlin, BUH i Linköping

<= /o:p>

Gruppverksamhet för barn med ryggmärgsbråck, d= eras föräldrar och syskon.

Höstterminen 2002 sta= rtade en föräldra-barngrupp för familjer som= har barn med ryggmärgsbråck. Sjukgymnast och kurator från habiliteringen deltog= .

Syftet var att föräld= rar skulle få träffas tillsammans med sina barn, utbyta erfarenheter, ge uttryck för tankar och funderingar kring sin familjesituation, olika behandlings-insatser med mera.

På habiliteringen fan= ns då tre pojkar med ryggmärgsbråck födda 2000-2002. Deras föräldrar hade tidigare träffats i ett bad och kände varandra.

Vi träffades i föräldra-barngruppen cirka en gång i månaden. Vid ett par tillfällen medverkade en mamma som hade en äldre pojke= med ryggmärgsbråck. Samtliga tre familjer deltog även i en tvådagars föräldra-barnkurs våren 2002. Till den kursen inbjöds samtliga familjer som hade kontakt med barnhabiliteringen och hade barn i åldrarna 0-5 år. Den ku= rsen hade några uppföljningsträffar varför det blev ett uppehåll i "ryggmärgsbråcksträffarna".

Höstterminen 2003 har= vi mötts vid ett tillfälle, där ytterligare två familjer med barn med ryggmärgsbråck födda 2003 har deltagit.

Våren 2004 ska föräld= rarna ta initiativ till en träff, då man också önskar medverkan av kurator och sjukgymnast.

Irene Dahlberg, kurator, buh i Linköping

Kommunikation= sträning i grupp

På Munkhätteskolan i = Malmö finns sedan länge en regional skolverksamhet för elever med rörelsehinder o= ch kommunikationssvårigheter. I många år har habiliterings-logopederna där bedrivit grupper för barn som inte kan tala, utan kommunicerar med bliss-symboler. Gruppernas syfte är att ge dessa barn tillfälle att kommuni= cera om vad som helst, utan vuxeninblandning och på lika villkor. Det har visat = sig vara ett bra sätt att träna att ”snacka” - det som andra gör ständigt och j= ämt, men som de här barnen inte ofta får tillfälle till.

Barnen tränar alla de= lar av sin kommunikativa kompetens tillsammans med personer med liknande svårighet= er som de själva, i ett kommunikativt sammanhang och inte i en styrd träningssituation med en vuxen. Grupperna ger rika möjligheter till att trä= na grundläggande kommunikativa färdigheter som t.ex. turtagning och att ta kommunikativa initiativ. Det ger också möjlighet att träna mer komplexa, kommunikativa förmågor som t.ex. den grammatiska förmågan - bättre grammatik leder till att kompisarna förstår mig bättre!

En stor fördel med gr= uppen är att man får kompisar och förebilder på sitt eget språk vilket är livsviktiga faktorer för att ett språk inte ska dö ut. Det är något som man tänker alld= eles för lite på när det gäller personer som använder alternativa kommunikationsvägar. Deltagarna får också möjlighet att bryta en ”egocentrering” som ibland kan uppkomma när man umgås för mycket med vuxna.=

Denna gruppverksamhet= har lett till att flera andra grupper startat. En grupp för talande barn med rörelsehinder och med vissa uttalssvårigheter uppstod, när man insåg att de ofta hade svårigheter att umgås med kamrater. En grupp för vuxna personer s= om kommunicerar med bliss-symboler startades också så småningom.

Träffpunkten, en grup= p för ungdomar med grava kommunikationssvårigheter som sitt huvudsakliga funktionshinder, startades också.

Dessa grupper och and= ra liknande grupper finns beskrivna i en skrift författad av Boel Heister Trygg med flera vid Södra regionens Kommunikationscentrum, SÖK, i Malmö. Boken kan beställas av Hjälpmedelsinstitutet och heter ”Kommunikation i grupp – för b= arn och ungdomar med talhandikapp”.

Maja Sigurd Pilesjö,

Södra regionens kommunikationscentrum, SÖK<= /o:p>

Malmö

Gruppbehandling för överviktiga barn

Det blir allt vanligare med överviktiga barn.

Övervikt innebär en risk för fetma och fetma är en sjukdom. Övervikten ger många medicinska problem och kan vara ett stort handikapp i många livssituationer.

Det är viktigt att se barn och ungdomars hälsa ur ett salutoge= nt perspektiv, att se individens resurser och på det som framkallar hälsa.

På Barn och Ungdomsneurohabiliteringsavdelningen i Sundsvall kommer vi nästan dagligen i kontakt med överviktiga barn och ungdomar. Tillsammans med läkare, kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, special-pedagoger med flera arbetar vi i team för att öka familjens kunskap= om kost och motion. Ofta handlar det om att hjälpa familjen till stora beteendeförändringar. Att nå fram till barn med information om kost och mot= ion är inte det lättaste. Har då barnet ett funktionshinder blir problemet ännu större och det är inte lätt att hitta fungerande förhållningssätt.

<= /b>

Den viktigaste mänskliga läromiljön har alltid varit och kommer nog alltid att vara, den vardagliga interaktionen och det naturliga samtale= t. Därför är köket och matrummet mycket bra läromiljöer. Mat ger en social gemenskap, för det är alltid trevligt att samtala kring en måltid. Det är h= är lätt att prata om t.ex. värderingar och deltagarna får möjligheter att lära= sig tänka efter, ta ställning, uttrycka sin mening, förklara, bli hörd, lära sig lyssna med mera.

Vi använder oss av olika inlärningsstrategier och uppgifterna anpassas efter den nivå som varje barn ligger på, för det finns alltid en rädsla för att misslyckas och ingen vill misslyckas inför sina kamrater. En social kognitiv inlärningsteori fungerar ofta bra, att lära genom att obser= vera andra och genom att göra och erfara konsekvenser av det man gjort.

Det är viktigt att informationen är lätt att förstå. Enklare OH-bilder där både ordet och bilden ger information tycker vi fungerar bra = och vi upprepar sedan informationen vid flera tillfällen.

Grupptillhörighet och kamratrelationer är viktiga för alla bar= n, inte minst de överviktiga. Att bli avvisad från kamrater kan medföra stort lidande och kan också vara en riskfaktor för framtida svårigheter. Vi arbet= ar därför mycket med att hjälpa barnen bygga upp sin självkänsla, ger stöd och tränar social problemlösning.

All behandling, både individuellt och i grupp, börjar med en informationsdag på avdelningen. På förmiddagen visar vi våra lokaler och lär känna barnen och = föräldrarna. Vi har lättgympa och bad på programmet. Efter en gemensam lunch får föräldr= arna och äldre ungdomar kostinformation av dietist.

Litteratur som vi använder är:

Melin, I. (2002) Obesitas

Jansson, A. Danielsson, P. (2003) Överviktiga barn

Verksamhet: Viktiggruppen<= /span>

Målgrupp: Praktisk och teoretisk kostkunskap för överviktiga ungdomar i åldrarna 12-2= 0 år med diagnosen lätt utvecklingstörning.

Antal deltagare: 6 ungdomar

Mål: Att ge ökad förståelse för vad och hur mycket man ska äta. Träning i att gö= ra enklare måltider, få ökad kunskap om frukt och grönsaker och att uppleva nya lukter och smaker. (Anpassning sker efter varje individ).=

Syfte: Vi vill ge ungdomarna enkel kostinformation, inblick i kostens betydelse, stärka deras självständighet och ge grupptillhörighet.

Utvärdering: För den modell vi arbetar efter för närvarande finns ingen utvärdering gjor= d. Den ska göras nu i slutet av maj 2004. Gruppen har träffats sedan hösten 20= 03, en träff i veckan under höstterminen och en träff i månaden under vårtermin= en, dessutom individuella besök med vägning däremellan.

Målsättningen vi har är att barnen/ungdomarna ska "stå stilla" i vikt, men vi s= er naturligtvis eventuell viktnedgång som ett plus.

Resultatet i dag är att tre av deltagarna gått ner i vikt. Två har behållit sin vikt o= ch en deltagare har gått upp i vikt.

Gruppen kommer i någon form att fortsätta till hösten, vi ser det minst som en femårsplan. Vi tycker också att deltagarna fått mer självkänsla och vågar p= rata mer i grupp. Vi anser att ungdomarna uppskattar att komma hit eftersom de kommer till varje träff.

Metoder, teorier: De inlärningsformer vi arbetar efter är observationsinlärning (modellinlärning) och att lära genom att själv pröva på saker (learning by doing). Som vuxna ledare försöker vi vara goda förebilder och ungdomarna lär också av varandra. Den så kallade tallriksmodellen finns alltid med som en = röd tråd. Vi målar, ser på OH-bilder och lägger upp maten enligt tallriksmodell= en. Vi arbetar mycket med grönsaker och frukter och lägger stor vikt vid form, = färg och smak.

Habiliteringsassistentern= a på Barn- och ungdomsneuro-habiliteringen i Sundsvall/Maud Granholm<= /p>

=

<= /span>

Skutan

Sedan några år tillbaka har Barn och ungdoms-habiliteringen i Kronobergs län haft= en gruppverksamhet kallad Skutan. Den vänder sig till ungdomar med flerfunktio= nshinder. Gruppen har bestått av nio ungdomar med assistenter, som tillsammans bland annat har provat på olika aktiviteter.

Bakgrunden till att gruppen startades var att föräldrar och assistenter tyckte sommarlovet blev för långt och att det kan vara svårt att hitta på något meningsfullt att göra.

Dessutom ges det möjligheter för ungdomarna att få träning individuellt och i grupp = av flera yrkeskategorier under en kort, men intensiv period. Någon nämnvärd förbättring av någon färdighet brukar inte kunna märkas under de tre veckor gruppaktiviteten pågår. Perioden är för detta alltför kort. Det finns dock möjligheter att prova nya aktiviteter och hjälpmedel.

Gruppen startar vid sommarlovets början och håller på i tre veckor, tre dagar per v= ecka och cirka fyra timmar om dagen. Gruppen har ett tema, till exempel färg och form, och efter det försöker vi då jobba. De flesta yrkes-kategorier är mer eller mindre på något sätt involverade.

Aktiviteterna är upplagda så att vi arbetar, dels hela gruppen tillsammans, men ofta i smågrupper om vardera tre deltagare i varje grupp. Vi har även individuell träning. Som exempel får varje familj en gång i veckan välja mellan aktivit= eter för sitt barn, som besök på datatek, taktil stimulering, sjukgymnastik eller bassängträning.

Assistenterna får förslag på aktiviteter och även tr= äningstips.

Det bästa med att trä= ffas så här, är att assistenterna kan utbyta olika tips och erfarenheter och att ungdomarna får träffas tillsammans förstås.

Eftersom hjälpmedelscentralen finns i samma hus som habiliteringen, samarbetar vi my= cket med att prova ut nya hjälpmedel eller justera vid behov.<= /p>

Gunnie Jonsson, sjukgymnast, Växjö

<= /span>

<= /p>
Yrkesutveckling inom BUH<= o:p>

Sjukgymnasten

Grundutbildningen för sjukgymnaster är 3-årig och fi= nns på följande orter: Luleå/Boden, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg = och Lund.

Från och med hösten 2004 kommer även utbildningen att finnas i Västerås.

De olika skolorna har= mycket varierande kursplaner och styrelsen för sjukgymnasternas hab- och pediatris= ka sektion har försökt göra en kartläggning under 2003-2004.=

Habilitering eller pe= diatrik specifikt som kurs ingår i några av utbildningarna, medan det vävs in i de övriga under neurologi eller pediatrik. I början av utbildningen utgår man genomgående från normal anatomi, motorisk utveckling samt motorisk kontroll= och inlärning. Sjukgymnastik för barn kan sedan återfinnas inom alla områden där funktionsstörningar behandlas, andning/cirkulation, ortopedi, reumatologi, neurologi och så vidare.

I Umeå kommer habilit= ering och rehabilitering i termin 3, i Uppsala och Linköping kommer neurologiska funktions-störningar och habilitering i termin 4, medan man på de övriga orterna fokuserar på habilitering i termin 5.

Mängden klinisk prakt= ik totalt varierar mellan 15 och 22 veckor på de olika orterna. Umeå och Göteb= org har inte specifik klinisk praktik inom habilitering, i Lund kan man välja mellan barn och psykiatri under fem veckor i termin 5, i Linköping mellan n= eurologi och habilitering under sex veckor i termin 5, i Stockholm har man sju dagars habiliteringspraktik i mån av tillgång på plats. Flera av orterna har fler valmöjligheter till praktik och fördjupning i termin 6. Tillgången på praktikplatser inom habilitering är begränsad.

Man kan alltså passer= a genom sjukgymnastutbildningen utan habiliteringspraktik. De studenter som är myck= et intresserade av habilitering brukar dock kunna söka sig till en plats någon gång under utbildningen.

När man kommer ut som= färdig sjukgymnast har man ännu mycket kvar att lära, och bäst gör man det på plats ute i verksamheten. Habiliteringsområdet innebär för en sjukgymnast, att man behöver hålla kunskaperna om funktionsstörningar och behandling vid liv på bredden. Samtidigt kräver det att man skaffar specialkunskaper inom olika diagnoser och funktionshinder. Vid ett välfungerande teamarbete inhämtar ma= n en allmänbildning kring barnbehov från de andra yrkeskategorierna, t.ex. ökad kunskap om kommunikation, lagar, specialpedagogik, metoder och så vidare. <= o:p>

Det finns introduktio= nskurser i habilitering för nyutbildade sjukgymnaster bland annat i Göteborg. På mån= ga håll har man intern fortbildning, enstaka kursdagar om specifika diagnoser finns att tillgå löpande. Hab-sektionen anordnar årliga fortbildningsdagar = med aktuella föreläsare. Flera av orterna som har grundutbildning har poängkurs= er i t.ex. barnneurologi eller motorisk kontroll. Man kan läsa magisterprogram o= ch det är förhållandevis många habiliteringssjukgymnaster i landet som har disputerat.

Elisabeth Flemsten, Sjukgymnast

Arbetsterapeut

Det utbildas arbetste= rapeuter på åtta olika orter i vårt avlånga land (Örebro, Göteborg, Stockholm, Lund, Umeå, Jönköping, Luleå/Boden och Linköping). Utbildningens längd sträcker s= ig över tre år och omfattar 120p.

De olika utbildningar= na har sin profil och plan, vilket vi fått kunskap om efter att via e-post kontakt= at samtliga studierektorer på de olika skolorna för att få uppgifter om barnkunskap och habilitering. Det är svårt att samman-ställa de olika skolo= rnas kurser, då barn kan ingå i olika avsnitt. Nedan följer rapport från några skolor. På samtliga skolor skriver studenterna C-uppsats som är på 10p och = här är ämnet valfritt.

I Lund redovisar man = att studenterna läser sammantaget 25p som i huvudsak inriktas på barn och ungdo= mar, kopplat till ämnet arbetsterapi.

I Jönköping läser man utvecklingspsykologi under kursen Psykologi. I kursen ”Somatiska skador och funktions-hinder” finns ett moment Barnhabilitering (1p).=

I Stockholm läses 2p pediatrik samt tillämpad pediatrik inom arbetsterapi.

På skolan i Linköping= läser studenterna utifrån ”problembaserat lärande”, vilket innebär att studenterna utifrån sina kunskaper ska kunna arbeta med alla klienter, i olika miljöer.= Det gemensamma är att klienterna ska ha aktivitetsproblem.

I Örebro får studente= rna en dags habiliteringsföreläsning och de jobbar även med ett ”barncase” som redovisas i seminarieform.

I Göteborg läser stud= enterna kursen ”Somatiska skador och funktionshinder”. I denna återfinns ett delmom= ent, Barnhabilitering (1p). I huvudämnet arbetsterapi görs anknytningar till bar= n i olika sammanhang och i vissa studieuppgifter kan studenterna välja denna inriktning.

Studenterna har möjlighet att göra tillämpning med i= nriktning på barn som valbar kurs.

I Göteborg erbjuds också cirka 1gång per år en valba= r kurs som heter Occupational Therapy Intervention for Children, 5p. Denna kurs är utvecklad i samarbete med några av partneruniversiteten där lärare från des= sa är involverade i kursen. Kursen kan läsas av studenter från de olika utbildningsorterna.

I Boden planerar utbi= ldningen att 2005 ha en fristående kurs om barn, då de nyligen inventerat sina arbetsterapi-kurser och dess innehåll och kommit fram till barnkunskapsbris= ten – härligt tänkt Boden!

Enligt e-post från vår förbundsordförande Inga-Britt Lindström betonar hon vikten av kunskap om ba= rns normala utveckling och anser att det är områden som behöver förstärkas i grundutbildningen. Som habiliterare välkomnar vi detta.

I höstas anordnades d= et en tvådagars utbildning för arbetsterapeuter verksamma på barnklinik, där det presenterades hur man arbetar på barnklinik/barn-habilitering samt hur arbetsterapeutrollen kan lyftas fram och utvecklas på barnkliniken. Ny träff kommer att anordnas hösten 2004

FSA (arbetsterapeuter= nas yrkesförbund) ger årligen ut, tillsammans med de olika högskolorna, en kurssamman-ställning över fristående kurser (www.fsa.akademikerhuset.se )

– om arbetsterapeuter= /utbildning/fristående kurser. I dokumentet finns många kurser, dock finner vi bara en som innehål= ler barn. Den finns i Jönköping, är på 5 poäng, vid namn ”Occupational Therapy intervention for Children”.

Som arbetsterapeut i = likhet med andra yrken kan man alltid förkovra sig ämnesspecifikt. Ur ett tvärvetenskapligt perspektiv på en habilitering kan denna typ av utbildning främja utveckling av nya kunskapsområden i teamet.

Jag, Irene, har egen erfarenhet av en 20p utbildning i Autism på Universitetet i Örebro (en likn= ande utbildning

finns i Växjö), som v= ar mycket inspirerande. På habiliteringarna i Västra Götaland ges möjlighet at= t gå en utbildning i Neuropsykologi.

Utifrån en uppgift fr= ån FSA är vi knappt 5 % av den totala mängden yrkesverksamma i Sverige som jobbar = inom habilitering. Kanske är detta en förklaringsmodell huruvida yrkesförbund och grundutbildning driver specialistkunnande inom barn och funktionshinder?

För tillfället ligger habiliteringsutskottet nere, vilket vi tycker är synd. möjligen är det på gång att startas upp i Stockholmsregio= nen.

Irene Pilbackes och Ann-Christin Wiking,

Arbetsterapeuter

Fritidskonsulenten

Av tradition har de f= lesta fritidskonsulenter på habiliteringen grundutbildning som fritidsledare (2-å= rig yrkesutbildning på folkhögskola) eller fritidspedagog
(3,5-årig universitetsutbildning).

I yrkesgruppen finns = det en riksomfattande strävan efter att ha en samlad, översiktlig beskrivning av vilket yrkeskunnande fritidskonsulenten behöver ha för sin yrkesutövning. D= et finns ett par bra foldrar gjorda av kolleger i landet som beskriver yrkesgruppens gemensamma arbetsuppgifter. Detta till viss del för att presentera yrkesrollen utifrån ett habiliteringsperspektiv, men också ur an= dra fritidskonsulenters perspektiv. Det finns ju ett flertal personer med samma titel, men med andra arbetsuppgifter, till exempel anställda av kommuner i landet.

Vi har tittat närmare= på två lokala planer för utbildningar till fritidsledare och fritidspedagog, vad d= et gäller utbildning kring personer med funktionshinder:

På fritidsledarutbildningen i Värnamo finns det enligt deras kursp= lan, i kursen Socialt arbete, 4p föl= jande delmål:

·&nb= sp;        Att ge delt= agarna en grund då det gäller att förstå samhällets lagar och förordningar omkring= olika institutioner i samhället.

·&nb= sp;        Att få kuns= kap om de lagar som gäller för arbete med barn och ungdomar, äldre och handikappad= e i det svenska samhället.

·&nb= sp;        Att få kuns= kap om vilka yrkesgrupper som har ansvar för olika funktioner inom den sociala sek= torn i samhället.

·&nb= sp;        Att förstå människans växande och livsvillkor utifrån olika grundförutsättningar.=

Praktiska moment ingå= r som besök på olika institutioner, aktiviteter för personer med funktionshinder = och en allmän orientering kring samhällets insatser för människor med sociala e= ller fysiska hinder.

Man har även Handikappkunskap, 2p där följande = mål ingår:

·&nb= sp;        Att få kuns= kap om olika typer av handikapp, både psykiska och fysiska.

·&nb= sp;        Att få grundläggande kunskaper om personer med funktionshinders situation i samhället.

·&nb= sp;        Att få kuns= kaper om fritid och aktiviteter för personer med funktionshinder.

·&nb= sp;        Att få prak= tisk erfarenhet av aktiviteter med personer med funktionshinder.

Kursen startar med en fördjupning om olika funktions-hinder. Därefter tittar man på den funktionshindrades familjesituation och hur det ser ut i samhället med inriktning på fritiden.

Praktik, 12p ingår i utbildningen. där ges möjligheter att praktisera på arbetsplats där man kommer i kontakt med pers= oner med funktionshinder, t.ex. på en habilitering.

I Valbara kurser, 8p kan man välja Handikappidrott med följande mål:

·&nb= sp;        Att få kuns= kaper om målgruppens fysiska möjligheter till ett aktivt liv.
·&nb= sp;        Att få kuns= kaper om några olika handikappidrotter.

·&nb= sp;        Att få kuns= kaper om föreningars verksamhet inom handikappidrotten.

Innehåll:

o&nb= sp;       Träning och tävling

o&nb= sp;       Olika handikappidrotter

o&nb= sp;       Föreningar = inom handikappidrott och olika verksamheter

o&nb= sp;       Studiebesök=

Lärarutbildningen i Växjö och på andra orter i Sverige har genomgått stora förändrin= gar de senaste åren. Man har en utbildning med stort utrymme för en personlig profil.

Därför är det svårt a= tt redovisa en kort sammanfattning av utbildningsplaner för lärarutbildningen.= Man kan numera ta olika vägar till en lärarexamen och på en del olika vägar bli behörig fritidspedagog med behörighet att arbeta i förskoleklass eller på fritidshem.

Vissa kurser är oblig= atoriska och gemensamma oavsett hur du tänkt profilera dig.

Lärarutbildningen bes= tår av tre samverkande delar:

·&nb= sp;        Ett allmänt utbildningsområde, 60p

·&nb= sp;        Inriktninga= r mot ämne eller ämnesområde, minst 40p

·&nb= sp;        Specialiser= ingar, minst 20p

Ett par typer av inri= ktning man kan välja är "Barn och ungas lärande" och "Lek och fritid", som är två av flera inriktningar om man vill jobba som fritidspedagog på t.ex. förskola eller fritidshem. Dessa inriktningar är de= som riktar sig mest mot sådan verksamhet.

I den grundläggande o= ch generella lärarutbildningen finns det inga kurser som direkt handlar om oli= ka funktions-hinder. Att det i grupper i skolan, förskolan med mera finns barn= med särskilda behov diskuteras och ämnet tas upp, t.ex. i samband med praktik. = Man pratar om olikheter i barngrupp, men någon så kallad handikappkunskap ingår= ej. I styrdokumenten nämns ej handikappbegreppet, det används överhuvudtaget in= te. Däremot används bland annat uttrycken "olikheter" och "normal variation".

Det kan finnas "lokala varianter" av utbildningarna och dess kurser på olika studieorter i landet vilket gör att studerande kommer i kontakt och får olika utbildning kring barn och ungdomar med funktionshinder.

Som vidareutbildning = efter lärarutbildning kan man ju gå det specialpedagogiska programmet, där tas förstås speciella funktionshinder upp på ett helt annat sätt.

Birgitta Karlsson och Jörgen Tagesson, fritidskonsulenter

Kuratorn

Kuratorerna inom Barn- och ungdomshabiliteringen (BU= H) är utbildade socionomer. Socionomutbildningen är en universitetsutbildning på = 140 poäng vilket innebär tre och ett halvt års studier. Huvudämnet är socialt arbete. Utbildningen finns på en rad orter i landet. Målet för utbildningen= är att ge en bred samhällsvetenskaplig grund samt yrkesförberedelse för skilda arbeten inom det sociala verksamhetsområdet. Det är vad man kallar en generalistutbildning som ger en bred kunskap inom ett stort område. Socionomutbildningen ger kunskap för att medverka i förebyggande socialt ar= bete och socialt förändringsarbete på flera nivåer. Man lär sig att analysera och förstå sociala processer och problem, identifiera och

strukturera behov av lösningar på olika nivåer samt = att ha kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar människors liv. Man får en god kunskap om lagstiftning inom det sociala området.

Som socionom arbetar man på både individ-, grupp- och samhällsnivå och man kan arbeta med mycket skiftande arbetsuppgifter, t.ex. inom kommunal, landsting, statlig, privat eller frivillig verksamhet. Det är vanligt att socionomer arbetar i team med andra yrkeskategorier.

Vårterminen 2002 slogs socionomutbildningen samman med programmen för social omsorg och socialpedagogik, vilka tidigare utbildade habiliteringsassistenter inom äld= re- och handikappvård, socialpedagoger och behandlings-assistenter. Sedan dess = ser den nya utbildningen lite olika ut på olika utbildningsorter.

På vissa skolor har m= an valt att dela upp utbildningen i olika inriktningar där en av dem är inriktning = mot omsorg om äldre och personer med funktionshinder. Här börjar man med en ett= årig humanistisk-samhällsvetenskaplig grundkurs och fortsätter med en grundkurs i socialt arbete där äldres och personer med funktionshinders situation ur sociala, psykologiska och medicinska aspekter belyses. Detta kompletteras m= ed utredningsmetodik och kunskaper om handläggning och dokumentation. Det finns också valbara kurser om t.ex. autism, stöd till personer med utvecklingsstö= rning och om fysiska funktionshinder. Denna inriktning verkar främst vara avsedd för arbete inom kommunal förvaltning som LSS-handläggare och enhetschefer för boenden med mera. Utbildningen ger naturligtvis en massa kunskaper kring funktionshinder och dess konsekvenser= .

På andra utbildningso= rter har man valt att försöka få in ett omsorgsperspektiv och kunskaper om funktionshinder och dess konsekvenser inom alla delkurser. Även här finns dessutom valbara kurser om fysiska handikapp och intellektuella handikapp. =

I den allmänna socionomutbildningen finns kurser rörande barn och familj, föräldraskap, psykologi och socialrätt.

I båda utbildningsvar= ianterna ingår också fältförlagda studier och yrkespraktik, som längst en termin, då studenterna kan välja utifrån intresseinriktning.

Som socionom har man = alltså goda kunskaper om samhället och sociala sammanhang. Man har en helhetssyn o= ch har goda kunskaper om samhällets stöd. Dessutom kunskap om hur man för samt= al av olika slag såsom utredande, bearbetande och stödjande utifrån den analys= om behov som man gjort.

För arbetet som kurat= or inom BUH, där man arbetar i team och med familjer, är utbildningen en bra grund = men den behöver kompletteras med en del specifika kunskaper utifrån habiliteringsarbetet. Den tvärfackliga basutbild-ningen gällande habiliteringsområdet som förekommer i vissa delar av landet kan vara ett så= dant komplement.

Utvecklingspsykologi = och barn och ungdomars normala utveckling, är andra områden där kunskaperna kan behö= va kompletteras då grundutbildningen bara innehåller korta avsnitt om detta. D= en alltmer förekommande inriktningen på gruppverksamhet inom BUH innebär att det blir ett ökat behov även för socionomer att få pedagogisk utbildning för arbete med grupper.<= /span>

Ingen av de kuratorer= som idag finns inom BUH har gått den nya utbildningen, den första kullen blir färdiga hösten 2005, och det är därför svårt att jämföra om den ger en bättre förberedelse= för jobbet som habiliteringskurator. Många av socionomerna som idag finns inom = BUH har dock en lång yrkeserfarenhet och är dessutom ofta vidareutbildade av ol= ika slag.

Kerstin Larsson och Margareta Siverbo, kuratorer=

Psykologen

Finns med förhoppning= svis i nästa nummer.

Nyheter och information

Föreningen för Kognitivt Stöd anordnade inspirationsdagar 25-26 mars 2004 i Uppsala

Dagarna öppnades med en presentation av FKS och information om föreningen hittar Du lättast på deras hemsida www.fks.org.se.

Flera av föreläsarna kommer att lägga ut sina papper= eller oh-kopior länkat till hemsidan. Nedan har jag skrivit ett axplock vad som t= ogs upp under dagarna.

Arbetsterapeut Gunnel Janeslätt från Dalarna gav oss= en förklaring till vad tidsuppfattning är och hur man tänker kring hur tidsuppfattning utvecklas. Gunnel arbetar med att utveckla ett instrument f= ör ”kartläggning av tid - KaTid". Som grund pågår nu en intervju med en m= ängd 6-åringar för att ge referensramar.

Inom hjälpmedelsföretagen går utvecklingen och tekni= ken framåt. Några företag presenterade sina produkter.

Mats Granlund (Mälardalens högskola) pratade kring n= yttan av hjälpmedel och vad målet med hjälpmedel skulle vara. Mats lyfter fram vi= kten av att ha egen kontroll på det som händer. En balansgång och förändr= ing för den närmaste miljön kring personerna som är i behov av yttre stöd. Fråg= an han ställde lite provocerat var:

Är vi beredda att lämna ifrån oss vår kontroll?

Hjälpmedelinstitutet presenterade deras aktuella pro= jekt kring tid.

Anna Levén som är doktorand i handikappvetenskap, redogjorde för sin pågående studie om sambandet mellan prospektivt minne och arbetsminne hos personer med utvecklingsstörning.

Från Kerstin Åberg och Sylve Danung (Trollreda Resurscenter) gavs en kort presentation av deras arbete kring hur man kartl= ägger tidsproblematik. De har samlat sina tankar och arbete i en arbetspärm, ”gre= pp om tiden”. För att få tillgång till denna anordnas det kurser i FSA:s regi.=

Kerstin Björklund (Vuxenhabiliteringen i Stockholm) presenterade de olika stegen i en process kring utskrivning av ett tidshjälpmedel.

Efter alla olika föreläsare – som pratat mycket, kom= sedan Kerstin Gatu från Dalarna (vuxenhabiliteringen) och visade bland annat en videosekvens om hur ett hjälpmedel fungerar i vardagen. Jag tror många med = mig uppskattade denna ”filmsnutt” om en kille som fått ”egen kontroll på sin ti= d”. Kerstin hade sin föreläsning kopplad till ICF:s nio livsområden.

Inspirationsdagarna avslutades med erfarenhetsutbyte= för deltagarna.

Irene Pilbac= kes, Leg. Arbetsterapeut, Uddevalla

Nationella sortimentsgruppen för barnhjälpmede= l

Arbetsgruppen startad= es i februari 2003 och består av nio barnhjälpmedelskonsulenter och tekniker som representerar sjukvårdsregionerna i Sverige, under ordförandeskap av Lars Wärnberg och Gunilla Svennewall på Hjälpmedelsinstitutet. Sortimentsgruppen kommer att träffas 2-3 gånger per år.

Syftet med sortiments= gruppen är att effektivisera och underlätta sortimentsutvärdering på lokal nivå inom det specifika produktområdet, genom att ta fram kravspecifikationer. Frågeställningarna diskuteras på lokal nivå och synpunkterna förs vidare ti= ll sortimentsgruppen.

Arbetet har börjat me= d att man definierar vad barnhjälpmedel är och vad vi menar när vi pratar om barnhjälpmedel.

En kravspecifikation = för sittvagnar har tagits fram, denna finns på
www.hi.se/vår verksamhet/provning/kravspecifikationer.

Provning av sittvagn = på Hjälpmedelsinstitutet enligt kravspecifikationen, kommer tidigast att ske u= nder 2004. Gruppen kommer närmast att arbeta med definitioner och krav för stå-hjälpmedel och därefter arbetsstolar.

Gunnel Rapp Kernholt,

Hjälpmedelskonsulent, Kalmar

Magisterkurs i social delaktighet, 40 poäng

Pedagogiska instituti= onen vid Stockholms universitet ger från och med höstterminen 2004 en magisterkurs i social delaktighet, i samarbete med Högskolecentrum för Handikappforskning i Stockholm samt Handikapp och Habilitering vid Stockholms läns landsting.

Delaktighet är ett centralt begrepp inom många pedagogiskt och socialt inriktade institutioner och verksamheter. Som normativt riktmärke står det för en str= ävan att i mångfaldssamhället verka för gemenskap trots olikhet i erfarenhetsbakgrund och funktionella förutsättningar. I ett samhällsvetenskapligt perspektiv riktas det mot studium av betingelser för deltagande i samspelsprocesser på olika sociala arenor. Detta perspektiv kan anläggas på verksamhet och processer i förskola och skola, skolbarnsomsorg = och fritids-verksamhet, arbetsplatser och andra sammanhang där människor med sk= ilda förutsättningar möts. Det har relevans för integrationspolitiska strävanden inom hela det pedagogiska praktikfältet.

Kursens mål är att sk= apa förtrogenhet med teori- och begreppsbildning kring fenomenet delaktighet sa= mt att bl.a. genom ett eget empiriskt arbete, ge deltagaren fördjupad förståel= se av delaktighetsproblem inom något valt tillämpningsområde.

Kursen ges på halvfar= t över fyra terminer. Den består av fyra 5-poängsmoment,

Delaktighetsbegrepp= ,

Delaktighet som social process

något av alternativen= :

Sociodynamisk pedagogik=

Professionell-klientinriktat alter= nativ

eller

Förskolans och skolans kamratkultu= r

Barn- och kamratsamspelsinriktat alternativ sam= t Interventionsfrågor

Även ett metodologiskt -undersökningstekniskt block om 10 poäng samt ett avslutande handlett uppsatsarbete om 10 poäng.

Kursen vänder sig til= l dem som möter delaktighetsfrågor i yrkesverksamhet kring exempelvis personer med funktionsnedsättningar eller andra grupper i behov av särskilt stöd i olika= former.

Förkunskapskrav/behör= ighetskrav är:

fil. kand-examen

eller

yrkesexamen för verks= amhet inom förskola, skola, skolbarnsomsorg och fritidsverksamhet

eller

habiliterings- och omsorgsverksamhet

eller

psykosocialt inriktad verksamhet inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, boende och arbetsliv,

minst 120 poäng.

Examinator är professor Ulf Janson, som också är kursansvarig tillsammans med undertecknad.

Anmälan ska vara Pedagogiska institutionen tillhanda senast den 11 juni 2004. =

Information om kursens program, behörighetskrav med mera och ytterligare information lä= mnas av oss.

Upplysningar finns också på pedagogiska institutionens hemsida www.ped.su.se =

Ytterligare informati= on kan ges via e-post, som ställs till

janson@ped.su.se eller britta.hogberg@hab.sll.se

Britta Högberg, Pedagogiska institutionen, Stock= holms universitet

Flödesschema för utbildning

Anställd personal

·&nb= sp; Vid medarbetarsamtalet, som ska hållas varje år, ska varje medarbetare ha tänkt igenom frågeställningen, inom vilka arbetsområden bör jag utbilda/vidareutb= ilda mig för att kunna sköta mitt arbete?

·&nb= sp; Till samtal= et ska varje medarbetare ha med sig sitt ”utbildningskort”, det vill säga en samma= nställning över de utbildningar han/hon har gått tidigare.

Lokal chef

·&nb= sp; I medarbetarsamtalet tar den lokala chefen upp frågan: Vilken kompetensutveck= ling behöver medarbetaren för att kunna = utföra sitt arbete? Detta frågas i enkätform. Den lokala chefen gör sedan en sammanställning av enkäterna om vad som framkommit i utvecklings-samtalen o= ch föreslår vilken kompetensutveckling som bör prioriteras utifrån arbetsplatsens arbetsuppgifter och personalsammansättni= ng. Denna prioritering ska även innehålla frågan om utbildning behövs gemensamt= för hela personalgruppen eller endast delar av den. Den lokala chefen lämnar in sammanställningen över inkomna förslag till Personalutbildning.<= /span>

Kompetensföreträdaren

·&nb= sp; ska med verksamhetschefen diskutera den sammanställning som gjorts utifrån enkäterna från varje yrkesgrupp, för synpunkter på utbildningsupplägg nästa år.<= /o:p>

FOU

·&nb= sp; ska komma m= ed idéer och förslag till högre utbildning – poängnivå – omvärldsutbildning och lämna till Personalutbildning under september månad varje år.

IT

·&nb= sp; ska komma m= ed idéer och förslag på utbildning för IT-kontaktpersoner och Beda-kontaktpers= oner och förslag på övrig datautbildning för Handikapp- och Habiliteringspersona= l, som exempelvis angående journalsystemet. Det ska lämnas till Personalutbild= ning under september månad varje år.

Ledning och stab

·&nb= sp; ska komma m= ed idéer och förslag till utbildning för Handikapp- och Habiliteringspersonal utifrån nya och förändrade arbetsuppgifter, lagar m.m. Det ska lämnas till Personalutbildning under september månad varje år. Här kan det säkerligen b= li fråga om förslag till utbildningsinsatser kontinuerligt under året.

Beslut om utbildning

·&nb= sp; Under oktob= er månad varje år gör Personalutbildning en sammanställning över inkomna utbildningsbehov och önskemål.

·&nb= sp; Verksamhets= cheferna bestämmer sedan vilka utbildningar som ska prioriteras i samråd med kompetensföreträdare och Personalutbildning.

·&nb= sp; Personalutb= ildning får sedan uppdraget att planera – genomföra – utvärdera utbildningarna.

·&nb= sp; Vissa utbildningar är ganska givna vad det gäller innehållet och här är frågan mer att administrera och leda utbildningen. Ansvarig: Personalutbildning

·&nb= sp; I de fall d= är det behöver planeras mer angående utbildningen sammankallar Personalutbildning = till arbetsgrupper med kompetenta personer inom området för planering av utbildningen.

·&nb= sp; I vissa av utbildningarna kan det bli nödvändigt att utse särskilda kursansvariga som = inte arbetar på Personalutbildning. Personer från arbetsgruppen som planerat utbildningen är lämpliga för denna uppgift och arbetar "på timmar" med detta uppdrag.

Eva Brogren-Carlberg, Forskningsledare Handikapp= & Habilitering, FoUU-enheten

Torbjörn Johansson, Utbildningschef, FoUU-enhete= n

Öppet brev

Följande text är skriven angående ett landstings sparförslag. Det är inte politisk klubbat ännu, beslut tas efter sommaren 2= 004.

Detta håller Kalmar l= äns landsting på att välja bort:

Fritidskonsulent inom Barn- och ungdomshabiliteringen<= /i>

Utgångspunkt= en måste vara att personer med funktions-hinder ska ha tillgång till samma fritid- o= ch kulturutbud som alla andra på grundval av sina egna intressen och önskemål. Delaktighet och jämlikhet är en fråga om grundläggande mänskliga rättighete= r.

Det jag känner sorg över är:

·         Familjen med det lilla barnet som inte kommer att få den framtidsvers= ion och hopp som vi kan förmedla vid en fritidsinformation/fritidsplanering.

·         Vem som ska ställa upp och ge personligt råd och stöd när fritiden kör ihop sig, eller när man inte vet var och hur man kan anpassa fritiden.=

·         Att det finns risk att personen med funktionshinder inte kommer att få den kunskap som krävs för att en fritidssituation ska lyckas.

·         Att jag har svårt att tro att någon annan yrkesgrupp kommer att ha tid att sätta sig in i all den information som krävs i Terapeutisk rekreation (fritid som behandling som i sin ger tur ger ökad hälsa). Det finns otaliga forskningsrapporter som visar att fritid och rekreation har avgörande betyd= else för hur personer med funktionsnedsättning upplever hälsa och livskvalitet. =

·         Att i Skånes Barn- och ungdomshabiliteringar har man försökte uppfylla behovet av fritid och rekreation utan Fritidskonsulent. Verkligheten har få= tt dem att inse att detta inte går, de har tvingats att nyanställa fritids-konsulenter.

Jag har stor användning av teamet när det gäller att minska de hinder som kommer fr= am i en fritidsplanering. Därför är det viktigt att fritidskonsulenten har närhet till habiliteringsteamet. Min uppfattning är att teamet har användning av fritiden för att göra behandlingen så bra som möjligt och att fritiden är en öppning till barnets egen inre motivation. Jag är besviken att jag inte lyc= kats förmedla den uppskattning fritidskonsulenten får i fritidsinformation/fritidsplanering och hur viktigt det är för barnet att ha lyckade upplevelser i fritiden. Jag hoppas inte flera landsting väljer denna kortsiktiga besparingsåtgärd.

Birgitta Karlsson,

Fritidskonsulent, Kalmar L= äns L= andsting (ett tag till)

För diskussion:

Ur ett föräldraperspektiv<= span style=3D'font-size:10.0pt'>:

En gång för länge sed= an, 1980, för snart exakt 24 år sedan fick jag och min man vår förste son, Per.= Han skadades vid förlossningen, faktiskt på grund av slarv, med syrebrist och en grav CP-skada som följd.

Den första tiden var obeskrivligt hemsk, jag hamnade i en chock med bortfall av färgseendet, jag minns att jag direkt till ansvariga läkare sade, att jag inte ville att de skulle hålla liv i barnet. Jag ville inte vara med, ville fly, åka till Grekland, eller göra om ett nytt barn. Jag ville inte detta. Så klart sade läkarna att de inte kunde avgöra vem som ska dö eller inte och det var väl = tur att de inte löd mig i mitt tillstånd.

Sakta men säkert tog = jag till mig min son och insåg att jag inte kunde påverka hans liv så i grunden. Vad= som än skulle hända så hade han bara mig, det var jag som var hans mamma.<= /o:p>

Kontakten med barnhabiliteringen etablerades, jag grät när jag såg alla specialhjälpmedel= han skulle ha, men kontakten med alla förstående, hjälpande människor som ställ= de upp gjorde att jag kände att vi inte var ensamma. Stödet var enormt bra kan= jag se så här i efterhand. Vi hade alltid en läkare och medicinskt kunniga att vända oss till och som kontaktade oss. Egentligen var hela vår tillvaro uppbokad med ortopedronder, konsultationer, sjukgymnastik, bad, ridning etc= . Vi började tycka det blev rätt tungt med alla krav på hur han skulle sitta, ät= a, tugga, hur skeden skulle hållas, bubblor skulle blåsas, lekstolar till sandlådan användas, ställningstaganden till olika operationer och ingrepp. Insatsen var minst sagt massiv från barnhabiliteringen de första 10-15 åren= .

(Jag blev rätt nöjd n= är Per vägrade att jag skulle göra sjukgymnastik med honom, han tyckte det inte va= r en "mammagrej". Då slapp jag det i alla fall.)

Jag minns hur Per fic= k åka till Bräcke Östergård i fem veckor för att man skulle utreda honom, om han kunde klara toabesök i stället för att använda blöja. Det lärde han sig int= e, men han kom hem och kunde äta självständigt och det var tack vare att personalen där såg honom över dygnet en längre tid och hade tid att prova, fundera, prova igen och lyckas. Helt fantastiskt.

I skolan lärde han sig tillsammans med sina kompisar att han skulle bli en självständig individ, t= .ex. lärde han sig räkning genom att tänka ut hur många tallrikar han skulle sät= ta fram om hela familjen kommer på besök i hans blivande hem eller om en ytterligare familj till kommer på middag.

Vad han skulle bli i yrkeslivet behandlades på liknande sätt, drömmar och visioner som inte var = helt realistiska.

En dag blev han 20 år= , skrevs ut från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen. Du är vuxen nu, Per. Du blev myndig för två år sedan. Du för din egen talan. Du ska in samhället och den vanliga sjukvården. På vuxenhabiliteringen fanns ingen läkare eller sjuksköterska att vända sig till eller få stöd av, att få förslag om åtgärd= er, ingrepp, operationer att ta ställning till.

Det blev väldigt tomt= runt oss i det avseendet. Vanliga sjukvården förstod inte och inte vi heller vad= som fattades Per när han fick svåra CP-symptom som innebar att hela hans kropp = gick i baklås. På de snart fyra år som gått har han/vi föräldrar inte i verkligh= eten haft någon läkare att vända oss till gällande hans CP-skada.

Man kan väl säga att = det är rätt lugnt och kravlöst nu på det sättet att vi inte behöver ta ställning t= ill förslag om olika ingrepp. Å andra sidan är vi oroliga, för vi ser att han försämras och vi tror att saker kan göras.

Vårt föräldraansvar u= pphörde för sex år sedan. Sedan dess har vi honom helt och hållet, med eller utan ansvar. Vi föräldrar och våra möjligheter till att tänka ut, argumen-tera, strida är hans enda möjlighet att få medicinsk hjälp.

Vi undrar bland annat= : Vid vilken ålder får han inte längre komma till barnavdelningen på sjukhuset och vart kommer han då? Hur blir det om vi föräldrar inte kan vara "superalerta" eller finnas till hands?

För ett par år sedan = deltog jag i en internationell konferens i Dublin på uppdrag av RBU. Där talades d= et om ”de nya överlevarna”, ett västerländskt problem som ökar i takt med hur = bra man lyckas hjälpa barn och ungdomar med svåra skador och sjukdomar att överleva. Det handlar om sjukdomar och skador som uppkommer i barnaåren och= som i de flesta fall inte går över trots massiva insatser från Barn- och ungdomshabiliteringen. Alltså insatser från Barnmedicin som inte hjälper me= r än att barnen fortsätter att leva.

Detta är en ekvation = som inte går ihop. Det är ett stort svek mot både barnen, ungdomarna och de till åld= ern vuxna barnen och deras föräldrar. Att hjälpa, stötta, invagga föräldrarna i= en tillit till att sjukvården/habiliteringen finns för barnet och sedan drasti= skt rycka bort allt för att barnet når en satt vuxengräns. Det är som det här trolleritricket där man drar undan bordduken i en väldig fart och se, alla glasen står kvar som genom ett under. Tyvärr är vi föräldrar inte med på att deltaga i det tricket, vi vill inte vara de där sköra glasen som förväntas = stå pall när alla medicinska resurser försvinner.

I RBU träffar vi förä= ldrar varandra oavsett vilken ålder barnen har. De små barnens föräldrar blir förskräckta när de hör hur det kommer att bli om ett x antal år. Det hjälper dem inte precis i deras sorgeprocess. De ber oss ”äldre” att fixa det här i= nnan det är dags för dem att ta klivet över till vuxenvärlden.=

Vi kan inte som föräl= drar ensamma fixa det här, vi behöver hjälp från hela habiliteringsvärlden. Om d= et är ”Barnläkare” som är experter på sjukdomar som debuterar i barnaåren är de väl fortfarande experter på själva sjukdomen oavsett om barnet är 5, 15, el= ler 25 år. Man skulle kunna fundera över om inte den medicinska habiliteringen = för dessa barn borde vara enhetlig över tid. Vad tycker ni?

Charlotte Holmberg

RBU<= o:p>

ny representant i Tvärsektionen=

Kuratorsrepresentant:

Jag gick ut socialhög= skolan i Göteborg i januari 1983 och har därefter arbetat inom olika områden, bland annat som socialsekreterare och sjukhuskurator.

Jag har nu arbetat inom habiliteringen i 14 år, både= med vuxna, barn och just nu ungdomar.

Den samordnade habiliteringen i Göteborg är ungefär = från 2001. I samband med den gjordes en omorganisation på Habiliteringen Älvstra= nden där jag arbetar. Barnteamen hade tidigare arbetat med åldrarna 0-21 år. Vi = hade länge märkt att ungdomarna fick förhållandevis lite av tiden då de mindre barnen hela tiden prioriterar sig själva och startade därför ett Ungdomsteam som arbetar med ungdomar i åldrarna 12-18 år. Där är jag kurator och teamsamordnare.

Vi försöker fokusera på tonårstiden och det som är aktuellt då och vi jobbar med vuxenblivandet. Områden som är viktiga är: frigörelse, självständighet, fritid och kamrater. Det är mycket spännande då teamet arbetar med samma frågeställningar, men utifrån olika yrkeskompetens= er. Vi vill att ungdomarna ska bli mer delaktiga i sin habilitering och få ett större inflytande över vad som är viktigt för dem, för att också så småning= om kunna ta ett större ansvar själva.

Tvärsektionen har ju saknat kuratorsrepresentant en = tid och jag hoppas nu, tillsammans med kuratorssuppleanten, kunna representera = det psykosociala ”benet” inom habiliteringen. Vi hoppas också på att kunna bygga upp ett kontaktnät bland kuratorer inom habilitering i Sverige. Så är det n= ågon som har synpunkter på vad som är viktigt att ta upp ur kuratorsperspektiv, = hör gärna av er till mig.

Kerstin Lars= son

Kuratorsrepresentant:

Jag har arbetat inom Barn- och ungdomshabiliteringen= i Östergötland sedan 1987, den mesta tiden i Norrköping, men sedan ett par år tillbaka i Linköping.

Jag blev färdig socionom 1973 och började min yrkesb= ana som socialsekreterare inom Göteborgs kommun, där jag arbetade med familjehe= m. När jag efter några år flyttade till Östergötland, tillsammans med min fami= lj, blev det kuratorsarbete för hela slanten. (Jag som aldrig tänkte arbeta som kurator.)

Efter några års studier, jämsides med ordinarie arbe= te, blev jag klar med min magisterexamen i socialt arbete 1998 och i min D-upps= ats valde jag att fördjupa mig i kurators-arbetet inom BUH. Under åren 1990-1992 arbetade jag delvis i ett familjebehandlingsprojekt, FAMBE, över länet.

Jag trivs med teamarbetet inom habiliteringen. Det är utvecklande och lärorikt men inte enkelt.

Jag ser fram emot arbetet i Tvärsektionen. Det känns spännande att få intryck och impulser från andra habiliteringar i landet, samtidigt som jag förhoppningsvis kan bidra med min kunskap och mina erfarenheter.

<= /o:p>

Margareta Si= verbo

Litteraturtips

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten=

av Mark Hadden

Ytterligare en bok in= om området autismspektrumstörning.

Det är en deckargåta = om en hunds död.

Då Christopher bestäm= mer sig för att lösa fallet om vem som mördade hunden, får han också vetskap om sin familj. Pappa har sagt att hans mamma är död, men det verkar inte vara så…<= o:p>

Att läsa boken inneba= r för mig att få mer kunskap om hur personer med autism tänker i vardagssituation= er. Jag tror att om jag träffade Christopher skulle jag nog tänka att han är ju= en speciell kille, men vad spännande han tänker och hur han själv löser sina stressituationer. Boken är lättläst och spännande. En läsvärd bok för både föräldrar och personal.

Boken är utgiven av W= ahlström & Widstrand

ISBN 91-46-20165-3

Jag är pappa till Anna

av Ulf Lundén

ISBN: 91-7389-111-8

på ATLAS förlag<= /o:p>

En bok som beskriver = hur det är att få ett barn med funktionshinder (i detta fall ryggmärgsbråck). =

Alla dessa mängder av= besök hit och dit, operationer, väntetider, ovisshet och sen ska man också orka v= ara en vanlig familj. Boken följer Anna från det att hon föds till hennes 12-årsdag. Boken är mycket lättläst.

En tänkvärd bok till = alla oss habiliterare.

Irene Pilbackes, Arbetsterapeut, Uddevalla

Att möta det oväntade

= Tidigt föräldraskap till barn med Downs syndrom

av Bim Ridersporre

Christina Näs Specialpedag= og, Sollefteå

Kalendarium 2004=

Akti= vitet

Tid<= /p>

Arra= ngör/Plats

Tema= /innehåll

Hjälpmedelsmässa

Nord= iska sittsymposiet

3:e = nordiska kongressen om barn och smärta

Föreningen svenska lekotek, FSL

Riks= möte för barnhjälpmedels-konsulenter

Riksföreningen för specialpedagoger, FS= L forbildningsdagar

EACD= -konferensen

ID-d= agarna

20-2= 2 april

28-3= 0 april

5 - = 7 maj

15 m= aj

28-29 september

7-8 oktober

7-9 oktober

13-15 oktober

Stoc= kholm

Oslo=

Link= öping

Bloc= khusudden, Sthlm

Jönk= öping

Sund= svall

Edin= burgh

Nack= a strand, Stockholm

Aktu= ellt och nytt inom hjälpmedelsområdet

Före= läsningar/workshops

mer = info: www.sitsite.net

Mer = info: www.svenskbarnsmartforening.e.se <= /p>

&quo= t;Historisk vandring på Blockhusudden"

Auti= sm och lek

Före= läsare ang. motorisk lek, beteendeterapi, sociala berättelser, diskussioner kring arbetssätt m.m.

&nb= sp;

&nb= sp;

&nb= sp;

Adresslista över Tvärsektionens ledamöter för Hab-bladet: 040301

Medicinska hörnstene= n:

Arbetsterapeut:

Irene Pilbackes

Barn- och ungdomshabiliteringen

Rosenhäll, Österled 2

451 80 Uddevalla<= /p>
Tfn: 0522/923 72, 070/6944563

Fax: 0522/920 89

Mail: irene.pilbackes@vgregion.se=

Arbetsterapeutsuppleant:

Ann-Christine Wiking

Habiliteringen Söder

Björkängen

501 82 Borås

Tfn: 033/616 21 33

Fax: 033/616 11 33

Mail: ann-christin.wiking@vgregio= n.se

Barnhjälpmedelskonsulent

Gunnel Rapp Kernholt                                                 =

Hjälpmedelscentralen

Länssjukhuset

391 85 Kalmar

Tfn: 0480/816 23<= /p>
Fax: 0480/44 89 56

Mail: gunnelrk@ltkalmar.se<= /a>=

Logoped:

Ingalill Ek

Folke Bernadottehemmet<= /span>

Bernadottestigen 4

756 48 Uppsala

Tfn: 018/611 77 69

Fax: 018/30 16 35

Mail: ingalill.ek@akademiska.se=

Logopedsuppleant:

Birgitta Dahlqvist

Hab.center Syd

för barn med autism

Hornsgatan 168, 4 tr. ö.g.

117 = 28 Stockholm

Tfn:= 08/44 24 170 vxl , 182 direkt

Fax:= 08/720 63 80

Mail= : birgitta.dahlqvist@hab.sll.se

Läkare:

Inge= gerd Åhsgren                                    =

Barn- och Ungdomshabiliteringen

Sundsvalls Sjukhus

851 86 Sundsvall<= /p>
Tfn: 060/18 28 87

Fax: 060/18 28 20                                                           <= /o:p>

Mail: ingegerd.ahsgren@lvn.se

Läkarsuppleant:

Christer Larsson=

Barn- och Ungdomshabiliteringen

Kärnsjukhuset

54185 Skövde

Tfn: 0500/432344=

Fax:

Mail: christer.larsson@vgregion.se

Sjukgymnast:

Elisabeth Flemsten

Barn- och ungdomshabiliteringen

602 39 Norrköping=

Tfn: 011/22 51 63

Fax:

Mail: elisabeth.flemsten@lio.se=

Sjukgymnastsuppleant:

Margareta Wennerstrand-Swenson

Folke Bernadottehemmet

Bernadottestigen 4

756 48 Uppsala

Tfn: 018/611 77 74

Fax: 018/30 16 35=

Mail: margareta.wennerstrand.swenson@akademiska.se

Sjuksköterska:

Åsa Karlsson                                                                <= o:p>

Habiliteringen i Hedemora

Dalvägen 1

776 36 Hedemora
Tfn: 0225/49 67 70

Fax:

Mail: asa.m.karlsson@ltdalarna.se

Sjuksköterskesuppleant:

Birgit Karlsson
Sjuksköterska

Barnhabiliteringen

Björkenäsvägen 4<= /p>
392 85 Kalmar

Mail: birgitk@ltkalmar.se

Sociala Hörnstenen

Fritidskonsulent:

Jörgen Tagesson

Barn och Ungdomshabiliteringen

Älgvägen 13

352 45 Växjö

Tfn: 0470/58 86 47, 0709/844 647

Fax: 0470/56 86 80

Mail: jorgen.m.tagesson@ltkronob= erg.se

Fritidskonsulentsuppleant:

Birgitta Karlsson

Barn- och Ungdomshabiliteringen

Björkenäsvägen 4<= /p>
391 85 Kalmar

Tfn: 0480/840 26<= /p>
Fax:

Mail: birgittaksson@ltkalmar.se

Kurator:

Kerstin Larsson
Habiliteringen Älvstranden

Verkmästaregatan 7

417 57 Göteborg
Tfn: 031/744 27 17

Mobil: 0706/52 20 71

Fax: 031/744 27 10

Mail: kerstin.s.larsson@vgregion.s= e=

<= o:p>

Kuratorsuppleant:

Margareta Siverbo

Barn- och ungdomshabiliteringen

Munkhagsgatan 160=

587 25 Linköping<= /p>
Tfn: 013/22 74 57=

Mail: margareta.siverbo@lio.se<= /o:p>

Pedagogiska Hörnstenen=

Specialpedagog:

Helena Bergström

Regionala barn- och ungdomshabilite= ringen

Bräcke Östergård =

Box 210 60

411 20 Göteborg
Tfn: 031/50 26 24                                                           <= /o:p>

Fax: 031/53 68 32

Mail: helena.bergstrom@vgregion.se

Specialpedagogsuppleant:

Christina Näs                                                                <= o:p>

Kramfors/Sollefteå

Barn- och ungdomsneurohabiliteringe= n

Sollefteå Sjukhus=

881 04 Sollefteå<= /p>
Tfn: 0620/195 26 (0620-195 60 sekr.= )

Fax: 0620-195 66

Mail: christina.nas@lvn.se

0740/35 65 69 (minicall)=

Psykologiska Hörnstenen

Psykolog:

Karin Wallgren

Föräldrautbildningen

Handikapp&Habilitering

Box 17519

118 91 Stockholm

Tfn: 08/690 60 40

Fax:08/690 60 22

Mail: karin.wallgren@hab.sll.se

Psykologsuppleant:

Inger Claeson                                                                <= o:p>

Habiliteringen Älvstranden

Verkmästaregatan 7

417 57 Göteborg
Tfn: 031/744 27 14

Mail: inger.claeson@vgregion.se

Skicka eventuella adressändringa= r till Irene Pilbackes

Brukarorganisationer:

RFA                     lena.andersson@autism.se

RBU                    eva.hersler@riks.rbu.se

FUB                     anna-lena.krook@norrkoping.se